Monday, September 25, 2017

Billig indexförvaltning via Lysa

I samarbete med Lysa

Mina investeringar består till ungefär 2/3 av aktier i storbolag med utdelning och 1/3 av indexfonder. Då jag äger många olika bolag i flera olika branscher blir avvikelsen mot svenska storbolagsindexet liten. Detta ser jag inte som något problem, då aktierna främst är en rolig hobby och en avkastning i nivå med index funkar bra för mig. Kan jag som jag gjort hittills i år slå SIX RX med ett par procent är jag jättenöjd.

Det fina är att prestera som index räcker väldigt bra för dig som vill bli ekonomiskt oberoende. Bara du lyckas spara en del av lönen varje månad och har tålamod. Problemet är att många småsparare har väldigt svårt att prestera som index, vilket både Avanzas och Nordnets siffror visar. Det är lätt hänt att bli känslostyrd och ta impulsiva beslut. Gör man många affärer försvinner det dessutom mycket pengar i courtage. För att inte tala om ifall man väljer dåliga fonder med höga avgifter, då är det helt omöjligt att slå index.

Då jag vet hur svårt det är att slå index över tid har jag länge tittat på att öka fonddelen och då även då tittat på ETF:er (börshandlade fonder) som följer olika index med extremt låga avgifter. Men courtage och växlingsavgifter har avskräckt mig lite från dessa, så det har aldrig blivit av. Jag blev därför intresserad när jag för ungefär ett halvår sen såg att en ny tjänst som heter Lysa lanserades. Här kunde man få billig och bred exponering på ett enkelt sätt och till en billig avgift.

Jag har följt företaget på lite avstånd och tog för ett tag sedan kontakt med dom för att höra mig för om ett samarbete, detta var första gången jag kontaktade ett företag kring ett samarbete med bloggen vilket säger lite om att jag såg något intressant i just denna tjänst. Jag upplever att det är en intressant tjänst som fortfarande är relativt okänd, vilket jag hoppas kunna hjälpa till med att ändra på.

Jag kommer nu sätta av lite pengar varje månad under hösten i ett månadssparande via Lysa. Tycker jag det funkar bra kan jag även tänka mig att flytta över lite av de pengar jag idag har i indexfonder till denna tjänst. Det skulle säkert funka utmärkt att ha 100% av mina pengar hos Lysa eller i indexfonder på annat håll, men aktierna och aktieutdelningarna är ett stort intresse. Så jag behåller aktierna så länge jag inte får stryk av index flera år i rad. För då känns det som aktierna blivit en orimligt dyr hobby.

Jag har nu skapat ett konto hos Lysa och fått den rekommendera fördelningen 90% aktier och 10% ränta. Testet kan du göra enkelt utan att skapa något konto. Det tog ett par minuter och jag gjorde det med mobilen liggande i sängen, vilket funkade bra.

Steg 2 var att skapa ett konto via mitt Mobila bank-id vilket även det gick väldigt snabbt.

Steg 3 blir att sätta in pengar vilket jag kommer göra inom kort.

Jag rekommenderar er att svara på frågorna hos Lysa för att se hur den rekommenderade fördelningen mellan aktier och räntor blir för er del. Jag tror det kan vara en intressant övning oavsett hur man sen väljer att gå vidare. 90/10 känns som en ganska väntad fördelning för min del. Men hade inte blivit förvånad om det hade föreslagits 100% aktier heller. 
Du kan göra testet här (det går snabbt och kräver inga motprestationer eller att du startar ett konto, bara ange din mailadress)

Om Lysa:
Tanken med Lysa är att genom ett antal frågor kring din ekonomiska situation, tidshorisont och riskvilja ge en rekommenderad fördelning av aktier och räntor. Som sedan bevaras via automatisk ombalansering. Aktiedelen består av hela 6000 bolag och detta till väldigt låg avgift.

Det är ett väldigt namnkunnigt gäng bakom Lysa, tex sitter Avanzas gamla VD Nicklas Storåkers i styrelsen.

Lysa har ISK som kontoform.

Läs mer om Lysa här

Saturday, September 23, 2017

Min allokering

Fin titel. Men hittade inget bättre namn. Det jag tänkte beskriva är hur jag tänkte fördela mina finansiella tillgångar nu det närmaste året då jag kommer gå från löneslav till pensionär.

Fokus för mitt sparande de senaste 2 åren har varit nästan uteslutande utdelningsaktier. Med hjälp av månatliga köp för i snitt 25.000 kr plus återinvestering av utdelningen har aktieportföljen och den årliga utdelningen haft högsta prio.

Såhär tänker jag lägga upp det den närmaste tiden:

AktieportföljenHär kommer fokus ligga även fortsättningsvis. Huvuddelen av lönen kommer gå in här och precis som tidigare är utdelning ett krav. Hösten utdelning på ca 25.000 kr kommer återinvesteras. Målet är helt enkelt att ta den sista chansen att få upp årliga utdelningen som ska vara min huvudsakliga inkomstkälla närmaste åren.

Fondportföljen:
Här har det varit klent med insättningar senaste åren. Fokus här är indexfonder och detta är en försäkring mot dåliga beslut och aktieval för min del. Här kommer jag göra en liten förändring närmaste månaderna som ytterligare ska försäkra mig mot dumma beslut. Återkommer kring det i nästa vecka. Fondportföljen ska vara ungefär hälften så stor som aktieportföljen och här kommer jag sälja fonder varje månad för att komplettera upp utdelningarna.

IPS:
Här har jag givetvis inte gjort några insättningar sen avdragsrätten försvann för ett par år sen. Men nu gör jag ett rätt stort överskott i min firma (mest tack vare min bok men även lite andra konsultuppdrag) samtidigt som jag redan ligger över brytpunkten för statlig skatt via mitt vanliga jobb. Jag kommer första sätta av 30% av överskottet i periodiseringsfond. Maximalt 35% av de 70% som därefter är kvar får jag sätta in i min IPS. Insättningen måste göra innan årsskiftet och jag kommer göra insättningen i december då jag ser var resultatet ser ut att landa. Jag skulle tro att det handlar om ca 50.000 kr som kommer sättas in i år. Pengarna kan tidigast användas när jag fyllt 55 år, men då räknar jag med att ha betydligt lägre lön (och därmed skatt) än i år.

I min IPS har jag sen tidigare indexfonder men nu är tanken att komplettera med en aktie som jag tycker känns intressant på 10-15 års sikt. Men som inte har utdelning vilket snarast är en fördel då det blir så lite pengar att återinvestera att det knappt är lönt, bättre att bolaget får växa på i godan ro. Jag kommer återkomma till vilket bolag det blir.

Sparkonto:
Här kommer jag sätta in ett par tusenlappar i månaden under slutet av 2017. Då bufferten just nu är låg. Sen kommer hela lönen för januari 2018 och all sparad semester som jag får ut när jag slutar jobba sättas på sparkontot. Även bokförsäljning som betalas ut efter årsskiftet går oavkortat hit. Dessa pengar kommer räcka för att leva på hela 2018.

All utdelning som sker under 2018 kommer även den sättas in på sparkontot. Dvs ingen återinvestering sker efter årsskiftet. Dessa pengar ska jag sen börja leva på 2019. Tanken med detta har jag beskrivit många gånger tidigare, det är helt enkelt för att skapa mig själv en förvarning på ungefär 1 år vid händelse av att många bolag sänker utdelningen. Blir utdelningen 2018 lägre än beräknat har jag ända till slutet på 2019 på mig att kompensera detta genom att sänka utgifterna eller dra in extra pengar.

Jag tycker upplägget känns klockrent. Med en enda stor nackdel. Att jag kommer sakna de regelbundna aktieköpen och uppesittarkväll extremt mycket. Men vi får se hur det kommer gå. Nu kan jag glädja mig åt att det är dags för #Uppesittarkväll redan imorgon i alla fall. Och efter det är det 3 stycken till innan årsskiftet.

Thursday, September 21, 2017

Samarbeten på bloggen

Jag vill börja med att tacka för det stora stödet i samband med min uppsägning. Runt 600 st som gillat tweeten som länkade till förra inlägget och mycket trevliga kommentarer här på bloggen. Även om jag måste erkänna att jag många gångar i bloggens historia sett viss glädje i att provocera vissa läsare och tagit de flesta negativa kommentarer med gott humör så är det ändå kul när alla är glada och stöttande! Tack!

Det är nu snart 11 år sedan det första inlägget från en ung kille som nyss fått sitt första fasta jobb och hade 70.000 kr i dyra Nordea-fonder och 20.000 kr i aktier. Sen dess har det hunnit bli en bra bit över 1000 inlägg. Bloggen har under hela tiden varit en rolig hobby som jag ibland lagt mycket tid på och ibland lite mindre.

I takt med att bloggen har vuxit och därmed ökat kännedomen om mig som "profil" har jag fått fler och fler förfrågningar om olika typen av reklam, sponsring och samarbeten. Vilket jag kategoriskt tackat nej till. Trots att det i vissa fall varit frågan om ganska lätta pengar i form av att publicera ett färdigskrivet gästinlägg i utbyte mot ett par tusenlappar (vilket ju ändå får betraktas som lätta pengar i jämförelse med att plocka pantburkar i soprummet). Men då jag sett bloggen som en rolig hobby som jag inte velat förstöra genom att tappa läsare och trovärdighet har valet varit lätt att tacka nej till allt sånt. Det tog även ett bra tag i bloggens inledning innan jag började med automatiska annonser från Google. Sen har dessa hängt kvar, men det är ju inte som påverkat innehållet. Och inte heller upplevelsen av bloggen tror jag.

Bloggen och mina allt fler följare på Twitter har ändå varit något som skapat värde i min mentala balansräkning, även om jag inte genererat kassaflöde och resultat i samma utsträckning som jag hade kunnat. Någon som jag också lyckades realisera när jag tidigare i år släppte min bok. Den hade ju aldrig kunnat sälja 4000 ex på några månader utan bloggen. Troligtvis hade inte ens förlaget nappat på min idé om en bok om jag inte hade bloggen i ryggen. Så precis som Facebook troligtvis har räknat hem strategin att vänta med annonser och bygga volym så kanske bokens försäljning har betalat för alla gånger jag tackat nej till reklaminlägg (inga ytterligare jämförelser mellan bolaget Facebook och min blogg).

Nu kanske ni undrar vad denna långa utläggning ska leda till. Jo det är nämligen så att jag har bestämt mig för att öppna upp för samarbeten med företag i bloggen. Det kommer dock ske under väldigt strikta och begränsade former. Vilket jag vill vara tydlig och ärlig med i ett separat inlägg innan det första samarbetet offentliggörs.

Bloggen kommer även fortsättningsvis vara främst en hobby som ska vara rolig och inget jobb eller företag där vinsten ska maximeras. Samarbetena kommer vara under väldigt strikta former allt för att säkerställa att bloggen känns seriös och värd att läsa. För full transparens kommer här mina kriterier kring företagssamarbeten:

- Jag kommer bara samarbeta med företag som jag kan stå för till 100%. Lovar på hedersord!

- Jag kommer alltid vara helt ärlig i mina inlägg. Dvs är det en vara/tjänst som jag inte kan skriva ärligt positivt om så kommer jag inte göra samarbetet. Oavsett ekonomisk ersättning.

- Jag kommer alltid skriva inläggen själv utifrån min egen syn på saken. Inga gästinlägg eller inlägg där samarbetspartnern styr hur eller vad jag skriver.

- Jag kommer inleda max ett nytt samarbete i kvartalet. Det kan också bli betydligt färre, beroende på hur många företag som känns 100% rätt för bägge parter. Att samarbeta med bloggen "Miljonär innan 30" ska kännas exklusivt även för samarbetspartnern.

- Jag kommer undvika affiliate-upplägg. Då jag själv tycker dessa ofta blir onödigt "säljiga" för att driva maximal trafik. Även om man har en god intention så är det lätt hänt att hamna snett som bloggare om man drivs av jakt på klick och leads.

- Alla inlägg som skrivs som del av ett samarbete med ett företag kommer givetvis vara tydligt markerade så det framgår att det är sponsrat innehåll.

Hoppas det känns bra och tydligt även för er läsare. Annars är det bara att säga till. Ni är viktigast för mig!

Tuesday, September 19, 2017

Uppsagd och klar

Nu är det efterlängtade samtalet, där jag meddelat min chef att jag önskar sluta på jobbet, genomfört. Som jag skrivit tidigare är jag 99,99% säker på att chefen aldrig läst bloggen. Men kommer ändå vara lite svävande på vissa punkter så det inte blir alltför tydligt för andra personer på jobbet eller om någon pratar med någon som pratar med någon som kanske läser bloggen.

Jag har nämligen landat i beslutet att jag kommer behålla min anonymitet även efter att jag slutat jobba. Beslutet är taget ihop med min fru som inte känner sig bekväm med att vi fläker ut vår ekonomi på det sättet som jag vill göra för att bloggen ska bli fortsatt intressant. Så jag kommer fortsätta blogga anonymt, jag kan nog tänka mig att vara med i någon pod, föredrag i mindre grupp eller liknande, så ingen katastrof om någon känner igen min röst eller kommer på vem jag är. Men kommer hålla en fortsatt låg profil privat.

Åter till samtalet med min chef: Jag har ju jobbat i över 10 år på mitt nuvarande jobb och haft flera olika roller och chefer. Min nuvarande chef har jag haft i några år. Det har väl funkat ok, men har trivts bättre på på jobbet tidigare. 

Planen fram till för bara någon dag sedan var att säga upp mig med mina 3 månaders uppsägningstid nu i slutet av september för att kunna sluta jobba innan jul. Sen vet jag att det finns en hel del uppgifter i början av nästa år som jag tidigare varit ansvarig för och som det kommer vara enklast att jag sköter även i början av 2018. Då det kommer ta en hel del tid att lära upp någon annan med kort varsel. Till 2019 är det enklare för då kan en ny person sätta upp hela strukturen från början. Därför var min tanke fram till i slutet av förra veckan att jag skulle få gå ner i tid och jobba mer fritt redan under oktober, november och december i utbyte mot att hjälpa till på distans med det som behöver göras i januari och februari. Jag är ju väldigt trött på jobbet och har haft svårt att tagga till sen sommarens semester och mest räknat ner dagarna till jul.

Men tack vare er läsare på bloggen insåg jag det dumma med att göra min sista arbetsdag innan jul och få sparad semester utbetald antingen under dec 2017 eller få semester som vanligt under januari och februari med lön 2 månader nästa år. Nackdelen med att få semesterpengarna under 2017 är ju att det blir väldigt hög skatt då det läggs på toppen av min nuvarande lön där jag redan betalar statlig skatt. Fördelen med att få pengarna i dec 2017 är att det enligt vänliga läsare tydligen är så att det ska betalas ut tjänstepension även på semester som betalas ut i pengar. 

Men genom att jobba till januari 2018 och få den innestående semestern i samband med sista lönen den 25 januari så får jag det bästa av två världar. En hög lön i januari vilket ger hög inbetalning till tjänstepensionen eftersom det betalas in en mycket högre % av lönen över en brytpunkt på runt 40.000 kr. Det gör att inbetalningen blir mycket högre av att få 120.000 kr en månad än 40.000 kr i månaden i 3 månader. Skatten för 2018 beräknas dock på hela årets inkomst inte en enskild månad.

Detta gjorde att jag nu önskade att få sluta jobba som vanligt till årsskiftet utan att få gå ner i tid och jobba mindre sista kvartalet. Jag kör alltså på i full fart och jobbar som vanligt till årsskiftet. Men jag erbjöd mig fortfarande att hjälpa till med det specifika arbetet på distans under första månaderna i utbyte mot att jag officiellt avslutar min anställning någonstans runt 20-30 januari. 

Även om jag är trött på jobbet så blev det så väldigt många 1000-lappar i skillnad för att jobba några dagar extra på distans i januari att det hade varit vansinne att tacka nej till det.

Min chef har fullt mandat att ta denna typ av beslut och vi kom överens på sittande möte. Däremot behöver detaljerna stämmas av med vår HR-chef så det är ok därifrån också. Ser det dock mer som formalitet. Men huruvida jag får den sparade semestern i en klumpsumma på sista lönen är en fråga som ska stämmas av med HR. Efter att ha kollat runt lite verkar det ju vara standard, så jag är inte så orolig.

Jag vet att intresset varit stort runt min chefs reaktion. Men det blev inte några stora utsvävningar kring det här med pension, ekonomisk frihet, vad jag ska göra på dagarna eller hur mycket pengar jag har sparat. Jag fokuserade på att framföra mitt budskap att jag ville sluta och få de praktiska bitarna på plats. Min chef är en arbetsnarkoman gift med en annan arbetsnarkoman med 14 miljoners villa, flera barn, 2 bilar och städhjälp. Så vågar lova att hen tror att jag ska börja jobba någon annanstans eller starta eget. Om jag skulle vilja göra en större grej av det här med att jag slutar jobba för gott så finns det ju tid till det de kommande 3-4 månaderna.

Sammanfattningsvis kunde det inte gått bättre idag på mötet!

Thursday, September 14, 2017

Tärningen är (snart) kastad

Nu har jag bokat in ett möte med chefen för att diskutera min framtid. Tanken är att framföra önskemålet om att sluta jobba vid årsskiftet, dvs med 3 månaders uppsägningstid samt några dagars extra förvarning.

Jag har några alternativa lösningar som jag kommer presentera som alla bygger på att jag får gå ner i tid redan under hösten mot att finnas tillgänglig på olika sätt i mindre omfattning efter årsskiftet. Ska detta bli aktuellt krävs att jag gör en "plusaffär" dvs får mer ledigt innan årsskiftet jämfört med vad jag behöver jobba efter.  I gengäld får min arbetsgivare hjälp med lite mer kritiska saker som jag kan bäst tills de fått upp nya rutiner. Men de är mer detaljer i det stora hela och handlar om arbete i mycket liten omfattning efter årsskiftet i så fall.

Grundupplägget är att jag gör min sista arbetsdag som anställd precis innan julafton i år. Jag har lite över 20 dagars sparad semester sen tidigare, samt bör väl jobbat ihop ytterligare ca 20 dagar av nästa års semester vid årskiftet. Så det borde bli runt 2 månader med lön under 2018. Det lutar åt att jag tar ut dom semesterdagarna under 2018 vilket kommer leda till låg lön och därmed låg skatt. Jag har fått förslag av bloggläsare att ta semesterpengarna som klump till decemberlönen 2017 för att boosta inbetalningen till tjänstepensionen.

Jag har inte räknat på det i detalj utan kan tänka mig båda varianteran och får höra med HR vad som är standard hos oss.

Så nu finns det snart ingen återvändo längre. Känns spännande och kul.

Tuesday, September 12, 2017

Kraften i att köpa billigt

Min portfölj toppade 19 juni då den för året låg 15% upp, sen har det gått ner lite under sommaren och för närvarande ligger jag på plus 9%. (Detta enligt Avanzas graf vilken jag inte tycker är helt tillförlitlig. mer om det en annan gång, men det är inte helt lätt att ge ett rättvis bild med insättingar och uttag och den modell Avanza har valt är säkert den bästa men som sagt inte 100% rättvisande i alla lägen). Trots att det alltså saknas runt 6% upp till toppnivån saknas det under 2% i rena pengar.

Detta beror givetvis dels på att jag stoppat in nya pengar i portföljen sen dess, men också att 2 av dessa månadssparanden har skett på en lägre nivå en dagens indexnivå. Köpen som skedde 25-30 aug var till ca 4% under dagens kurser sett till index.

Nu är det här kortsiktiga svängningar och en väldigt kort och liten nedgång. Men det visar återigen kraften i att ständigt köpa fler aktier månad efter månad och att när det till slut vänder upp så ger det väldigt bra effekt i portföljen.

Mitt månadssparande uppgår nu normalt sett bara till ca 0,5% av portföljens värde så effekten nu är väldigt liten jämfört med hur det såg ut 2007-2008. Då lyckades jag i stort sett hålla emot en nedgång på 50% på börsen genom nya köp varje månad. Med hålla emot nedgången menar jag att portföljens värde var samma i slutet på nedgången som den varit när nedgången inleddes. När det sen vände upp var det bara att hålla i sig och hänga med upp i rasande fart och strax därefter var första miljonen klar.

Så ni som fortfarande är i början av er sparkarriär. Var inte rätt för nedgångar. Drabbas inte av panik utan köp regelbundet varje månad. När det gått ner 20-30% jobba lite extra, ät nudlar på hotellrummet på tjänsteresan eller vad som helst som kan ge några extra kronor in på börsen just i dessa tider så det ger som bäst effekt.

Nu återstår att se om vi orkar upp 2% för att nå ATH eller om det går ner så jag hinner göra några sista köp på lägre nivå innan lönen slutar komma in vid årsskiftet.

Sunday, September 10, 2017

Nya skatten på ISK och KF

Jag tror inte det undgått någon med lite intresse för sparande och investeringar att Västerpartiet lyckats övertyga Socialdemokraterna om att höja skatten på ISK och KF. Hysterin var total på Twitter igår och alla tyckte till. Trots 100 tals tweets och en del blogginlägg i ämnet var det ända fram till idag något oklart för mig vad skillnaden egentligen skulle bestå i.

Det som är bra med bloggar och Twitter är att den dialog som uppstår och om någon fattat något fel så brukar övriga läsare vara snabba på att kommentera det och det kan rättas till ganska snabbt. Tyvärr finns det några framstående personer som inte riktigt jobbar så. Ett sådant exempel är Claes Hemberg som envist hävdat i 1,5 dygn att skatten ska höjas med 0,25 procentenheter per år (Uppdatering: Nu har Claes rättat till siffrorna i sin blogg). Detta har det twittrats och bloggats om och lett till artiklar i tidningar som DI med dessa nya siffror som grund. Det har då pratas om att skatten för 2018 beräknas bli ca 0,65% att jämföra med strax under 0,4% för 2017 (dvs en ökning med över 50%).

Så som jag förstår förslaget så är det schablonintäkten som ska höjas med 0,25 procentenheter. Schablontintäkten beskattas sen med 30%. Vilket alltså bara ger en knapp tredjedel så stor effekt som det talats om från många håll. Så då kanske 0,65% för 2018 inte är så sannolikt? Nej statslåneräntan som ligger till grund för uträkningen av skatten är för närvarande 0,6%. Då det börjar närma sig tidpunkten för när räntan ska stämmas av inför 2018 känns det ju mest rimligt att räkna på denna siffra. I så fall får vi som jag fattar det en skatt på ISK och KF för 2018 på 0,48% (0,6% + 1% som ska beskattas med 30% = 1,6% x 0,3 = 0,48%).

Det betyder alltså att på varje miljon kommer man få betala runt 4800 kr i skatt. Detta är dock inte hugget i sten då statslåneräntan kan hinna ändra sig något fram till avstämningsdagen den 30 november. Några 0,65% som det stått på Hembergs blogg och i DI vågar jag dock påstå att det inte blir.

Så om vi nu lämnar det uträkningstekniska bakom oss och går vidare till alla de argument kring förslaget.

Signalvärdet
Att vi skattemässigt gynnar låntagande via avdragsrätten på räntan på lån samtidigt som vi höjer skatten på sparande tycker jag personligen är vansinne. Varför inte passa på att minska avdragsrätten på lånen nu när räntan är så låg? Det skulle gå ganska snabbt att få in dessa 790 miljoner på detta sätt.

Pengarna i ISK/KF är ju dessutom redan beskattade en gång innan man ens kunde stoppa in de på kontot.

Så argumentet om signalvärdet köper jag till 100%.

ISK-skatt slår fel
Jag misstänker att Vänsterpartiet är ute efter att ta pengar från "rika" med detta förslag. Många har då fört fram argumentet att det är flera miljoner svenskar som har ett ISK. Och att alla dessa människor ju inte kan tillhöra en liten rik klick av överklass. Men faktum kvarstår att det alltså ska totalt in 790 miljoner på detta förslag vilket alltså ger 79 kr per svensk och år i genomsnitt. Då vi är många som kommer betala betydligt mer så förstår vi att en majoritet kommer få väldigt liten höjd skatt.

Det har även förts fram argument om att detta till och med slår värst mot lågavlönade som inte kan löneväxla på ett effektivt sätt då de tjänar mindre än brytpunkten för statlig skatt. Nu när det inte längre går att pensionsspara via IPS är det ju pensionsspar i ISK som brukar rekommenderas. Och att detta därför skulle slå hårt för de med lägst löner och mest behov av att pensionsspara. Visst det går ju att få ihop det resonmenaget, men en lågavlönad person som tidigare pensionssparat några 100 lappar i månaden i IPS och nu gör det i ISK kommer inte påverkas med speciellt många kronor jämfört med andra förändringar av andra skatter och bidrag.

Så jag tycker nog förslaget slår effektivt mot personer som har ett lite större kapital. En person med 1 miljon och får betala 750 kr per år mer i skatt. Medan en person med 50 000 kr på ett ISK skulle påverkas betydlig mer om momsen på chips höjdes.

Även om det inte är så många kronor i skatt varje år för en person med mindre kapital så blir det ju trots allt en liten urgröpning av ränta på räntaeffekten. Så över riktigt långa perioder som i ett pensionssparande kommer små förändringar i årliga skatten påverka slutresultatet en del.

Vem drabbas värst?
Åsikterna har alltså gått isär om det är den lågavlönade utan möjlighet att löneväxla eller den högavlönade med stort kapital som drabbas värst. Men svaret är någon annan. Det vill säga jag. En person som ska försöka leva på kapitalet utan tillskott av lön eller bidrag i någon form. Ingen annan tänkbar förändring av någon skatt skulle slå så hårt mot just mig.